Döden hjärnan & kemisten

Rättsgenetikens historia

Dna-molekylens utformning är unik i varje individ. I varje cell i vår kropp finns cirka två meter dna. Det betyder att alla dna-molekyler i kroppen skulle räcka flera varv runt jorden. Dna ger komplexitet och omfattning som gör dna-analyser lämpade för att svara på frågor som till exempel vem som är far till barnet, orsaken bakom plötslig hjärtdöd eller för identifiering av okänd avliden. Dna-teknik har använts i rättsgenetiska analyser i Sverige i några årtionden. Men det räcker att titta drygt 50 år tillbaka i tiden för att konstatera att faderskapsärenden ofta avgjordes genom att jämföra ansikten och mäta med linjal.

Det här avsnittet handlar om rättsgenetikens historia. Ur historiska mått mätt, en kort men intressant berättelse.

Med oss har vi ett par av Rättsmedicinalverkets experter inom området, Kerstin Montelius och Cajsa Älgenäs, som arbetar på RMV:s rättsgenetiska laboratorieenhet i Linköping.

Den som leder programmet och ställer frågorna är John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker.  

 

Rättsmedicin i andra länder

Svensk rättsmedicin består av en väl tilltagen yrkeskår av specialistläkare och rättsmedicinska assistenter. Det finns tillgång till modern medicinsk utrustning och den rättsmedicinska forskningen är i framkant och i samklang med ett rättsmedicinskt centrum för metodutveckling. 

Så ser det inte ut överallt i världen, vilket är ämnet för det här avsnittet som handlar om: Rättsmedicin i andra länder, en jämförelse med Sverige.

Medverkande är två specialister i rättsmedicin, tillika rättsläkare vid rättsmedicin i Göteborg. Calle Winskog som bland annat har arbetat på Barbados, Australien, Fiji och Nya Zeeland och Michele Bentz, som har utbildat sig och jobbat i Sydafrika, ett land som är drabbat av kriminalitet på en helt annan nivå än vi är vana vid.

Den som leder programmet och ställer frågorna är John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker.  

   

Riskbedömning av livstidsdömda

Idag sitter cirka 200 personer dömda till livstids fängelse på våra anstalter.
 
När en livstidsdömd avtjänat tio år av sitt straff kan personen ansöka om att få fängelsestraffet omvandlat till ett tidsbestämt straff. 

Ett av de underlag som domstolen då använder är Rättsmedicinalverkets bedömning av risken för att den sökande återfaller i brottslighet.
Den rättspsykiatriska verksamheten på Rättsmedicinalverket ansvarar för att göra en riskutredning av den sökande.

I det här programmet möter du Tobias Lihoff psykolog och Daniel Karlberg forensisk socialutredare som berättar om hur riskutredningen går till. 
Den som leder det här programmet heter Johan Göransson och ljudtekniker är John Henzlert.

Rättspsykiatri förr och nu

Den som har begått brott i Sverige kan behöva genomgå en rättspsykiatrisk undersökning. Syftet är att ta reda på om personen har en allvarlig psykisk störning. Undersökningen vilar på en vetenskaplig grund och undersökningsteamet använder beprövade metoder.

Så har det inte alltid varit. Det fanns en tid inom svensk utredande rättspsykiatri då den som undersöktes etik, moral, energinivå, drogvanor och i vissa fall till och med kroppslig hållning kunde spela en stor vikt för utfallet av undersökningen.

Mer om svensk rättspsykiatri förr och nu vet avsnittets expert rättspsykiater Marianne Kristiansson, med tusentals rättspsykiatriska undersökningar under bältet. Marianne är specialistläkare i bland annat rättspsykiatri, överläkare och professor fram till hösten 2023 och därefter professor emerita med anknytning till Karolinska institutet. Marianne, har arbetat inom svensk rättspsykiatri i drygt 45 år och har upplevt hela professionaliseringen av sin profession.  

Den som leder programmet och ställer frågorna är John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker.  

Våld i nära relation

Av 2021 års anmälda misshandelsbrott mot vuxna kvinnor, begicks drygt 80 procent av en bekant. Motsvarande siffra för vuxna män var 42 procent.

I den nationella trygghetsundersökningen uppger 7,6 procent av kvinnorna att de utsattes för hot under år 2021.

Våld i nära relation är ett samhällsproblem vars konsekvenser drabbar kvinnor hårdast. Förutom fysiska skador från våldet drabbas utsatta av stress och psykisk ohälsa av både fysiskt våld och psykisk terror.

Det här avsnittet handlar om våld i nära relation. De experter som medverkar berättar om hur våldet ser ut, hur det drabbar och vad den moderna forskningen säger. 

Medverkande experter är Lydia Kahn, rättsläkare vid Rättsmedicinalverket, Shilan Caman, beteendevetare och forskare i ämnet våld i nära relation vid Karolinska institutet och vid Polismyndigheten, samt Mariana Dufort, forskare i ämnet våld i nära relation vid Karolinska institutet.

Den som leder programmet och ställer frågorna är John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker.

Rättsodontologi

En människas fingeravtryck är helt unika vilket polisen började utnyttja för att hitta den skyldige redan i slutet av 1800-talet. Men en människas munhåla och tänder är lika unika. Därför kan rättstandläkaren, eller rättsodontologen som är den egentliga titeln, identifiera okända avlidna genom att studera just munhåla och tänder.

I Sverige är det också i första hand tänder och munhåla som avslöjar en okänd persons identitet.

Hur rättsodontologen arbetar, det kommer du som lyssnare att i detalj få veta i det här avsnittet.

Med oss har vi Rebecca Gahn och Olof Holm, båda rättsodontologer vid Rättsmedicinalverket (RMV).

Den som leder programmet och ställer frågorna är John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker, och vi arbetar båda på Rättsmedicinalverket.  

Psykopati och psykopatiska drag

I det här avsnittet reder vi ut vad psykopati är, vad som kännetecknar en psykopat och hur du ska hantera en sådan person i din närhet.

Psykopati är en typ av personlighetssyndrom som kan få människor att begå vad de flesta klassar som omänskliga handlingar. Konsekvensen blir ofta att vägen som psykopaten vandrar genom livet kantas av krossade relationer och möten som har förstört livet för medmänniskor. Psykopatens liv består av många bekanta men få nära vänner.         

Experten i det här avsnittet är Katarina Howner, docent och specialist i rättspsykiatri vid Rättsmedicinalverket. Hon forskar på psykopati och psykopatiska drag.

Programledare: John Henzlert, kommunikatör Rättsmedicinalverket.
Producent: Johan Göransson, kommunikatör Rättsmedicinalverket.
Ljudtekniker och klippning: Johan och John.

DNA idag och i framtiden

Utvecklingen inom vetenskapsfältet DNA-analys går snabbt framåt. Rättsgenetikens uppdragsgivare, till exempel polisen och rättsmedicin, får allt säkrare hjälp i brottsfall, identifieringsärenden och dödsfallsutredningar.

Poddavsnitt 15 handlar om vilka svar som blir möjliga att ge med framtida DNA-analyser och hur dessa kommer att bli ett allt viktigare verktyg för rättskedjan.

Den som lyssnar får bland annat veta mer om det senaste tillägget av rättsgenetiska analyser som Rättsmedicinalverket kan hjälpa polisen med, det handlar då om rättsgenetiska uppslag. Avsnittet tar också upp hur plötsliga och oklara dödsfall med hjälp av en DNA-analys kan ge svar på dödsorsaken. Vi berättar även om vad användandet av släktdatabaser kan betyda i en brottsutredning och vad epi-genetik är för något.

Specialister: Cajsa Älgenäs, enhetschef rättsgenetiken, Daniel Kling, forskare och handläggare på rättsgenetiken, Andreas Tillmar, forskare och handläggare på rättsgenetiken.

Programledare: John Henzlert, kommunikatör Rättsmedicinalverket.
Producent: Johan Göransson, kommunikatör Rättsmedicinalverket.
Ljudtekniker och klippning: Johan och John.

Våra experter svarar på lyssnarnas frågor

Den här gången bjuder Döden, hjärnan och kemisten på ett specialavsnitt. Vi har samlat fyra experter, en representant från vart och ett av våra verksamhetsområden, rättsgenetik, rättskemi, rättsmedicin och rättspsykiatri, för att svara på frågor som ni lyssnare har skickat in till oss inför avsnittet.
Den som lyssnar får bland annat veta om det går att fastställa identiteten på en avliden om det bara finns enstaka kroppsdelar att identifiera, om det är vanligt att en psykopat döms till rättspsykiatrisk vård, vilka som är de farligaste och dödligaste drogerna och om rättsmedicin hinner med att genomföra rättsmedicinsk obduktion på alla kroppar från de många dödsskjutningar som sker i Sverige under år 2022, då det här avsnittet spelades in?

Våra experter som svarar på frågorna är för rättsgenetik; Andreas Tillmar, rättsgenetiker, för rättskemi; Robert Kronstrand, chefstoxikolog, för rättsmedicin; Eva Rudd, rättsläkare och för rättspsykiatri; Katarina Howner, rättspsykiater.

Programledare: är Johan Göransson och ljudtekniker och klippare John Henzlert.     

Läkemedelsförfrågningar – så tolkas drog- och läkemedelsanalyser

Det tolfte avsnittet av Rättsmedicinalverkets podd, Döden, hjärnan och kemisten, handlar om läkemedelsförfrågningar. Det vill säga sådana som specialister på vår rättskemiska enhet ibland får från polis och åklagare. Ibland behöver övriga rättsväsendet hjälp av Rättsmedicinalverket för att förstå och tolka resultatet av analyser i blod- och urinprover som visar träff för narkotika, läkemedel och ibland gift. 
Läkemedelsförfrågningar kan till exempel handla om misstänkt drograttfylleri eller till och med förgiftningsmord. 
Det förekommer till och med att personer misstänkta för narkotikabrott hävdar att de har druckit en annan persons urin och på så vis fått i sig narkotika som till exempel amfetamin.
I det här avsnittet får lyssnaren veta varför den förklaringen inte är trovärdig.

Specialister: Jenny Isaksson, ST-läkare i klinisk farmakologi, Carl Söderberg, rättsläkare och disputerad i bedömning av läkemedelskoncentrationer hos avlidna.  
Programledare: John Henzlert, kommunikatör Rättsmedicinalverket.
Producent: Johan Göransson, kommunikatör Rättsmedicinalverket.
Ljudtekniker och klippning: Johan och John.