Döden hjärnan & kemisten

Drunkningar

Varje år drunknar ungefär 100 personer i Sverige. Det är färre som omkommer i drunkningsolyckor idag jämfört med för 20 år sedan men samtidigt har minskningen stannat av sedan drygt tio år tillbaka.

I ett unikt forskningsprojekt har forskare vid Rättsmedicinalverket gått igenom samtliga dödsfall till följd av drunkning i Sverige under en 20-årsperiod. Studien ger ökad kunskap och insikter om alltifrån utvecklingen av antalet drunkningar i Sverige till var drunkningar sker – och i vilka sammanhang det föreligger en högre risk att drunkna. Det kan ge nyttig information till hur man i framtiden ska kunna förhindra drunkningsolyckor.

I det poddavsnittet av ”Döden, hjärnan och kemisten” möter du rapportförfattarna Brita Zilg, rättsläkare, Alexander Tyr, verksamhetsutvecklare och Mikael Olausson som är generalsekreterare för Svenska livräddningssällskapet.

Vilka grupper är överrepresenterade i statistiken? Hur vanligt förekommande är alkohol och narkotika? Och vad kan man göra framöver för att förhindra drunkningsolyckor? Det är några av de frågor som tas upp.

Den som leder programmet är Johan Göransson och John Henzlert är ljudtekniker.

20 år sedan tsunamin i Sydostasien år 2004

Den 26 december år 2004 inträffade ett jordskalv i havet utanför Sumatra i Indonesien och som mätte 9,0 på richterskalan. Ett skalv så kraftigt att det är det största under 2000-talet och det tredje största som någonsin har uppmätts. Skalvet medförde att en flodvåg spreds i Indiska oceanen. När flodvågen nådde land orsakade den enorm förstörelse och tog hundratusentals människors liv, 543 av dom var svenskar.

Det här poddavsnittet handlar om det som hände efter att skalven och vågorna hade lagt sig. Vi ska prata om arbetet som medarbetare på Rättsmedicinalverket utförde och som möjliggjorde att många av de avlidna kunde identifieras.

Med oss har vi fyra experter och yrkespersoner som deltog i arbetet på plats på ön Phuket i Thailand år 2004, och som alla fyra fortfarande arbetar på Rättsmedicinalverket.

Kerstin Montelius, genetiker, Carl ”Calle” Winskog, rättsläkare och de båda rättsmedicinska assistenterna, Joachim Einarsson och Martin Ragnerstam.

Innan vi börjar bör det klargöras att avsnittet i delar och detaljbeskrivningar i vissa fall blir målande och explicita.

Den här podden är alltid en beskrivning av det arbete och uppdrag som utförs på Rättsmedicinalverket.

Avsnittets fokus är identifiering och behandling av döda kroppar vilket kan uppfattas som känsligt för den som inte är förberedd. Undvik att lyssna på det här avsnittet om du vet med dig att du kan få en negativ reaktion av sådana intryck.

Den som leder programmet är John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker.

Rättsgenetikens historia

Dna-molekylens utformning är unik i varje individ. I varje cell i vår kropp finns cirka två meter dna. Det betyder att alla dna-molekyler i kroppen skulle räcka flera varv runt jorden. Dna ger komplexitet och omfattning som gör dna-analyser lämpade för att svara på frågor som till exempel vem som är far till barnet, orsaken bakom plötslig hjärtdöd eller för identifiering av okänd avliden. Dna-teknik har använts i rättsgenetiska analyser i Sverige i några årtionden. Men det räcker att titta drygt 50 år tillbaka i tiden för att konstatera att faderskapsärenden ofta avgjordes genom att jämföra ansikten och mäta med linjal.

Det här avsnittet handlar om rättsgenetikens historia. Ur historiska mått mätt, en kort men intressant berättelse.

Med oss har vi ett par av Rättsmedicinalverkets experter inom området, Kerstin Montelius och Cajsa Älgenäs, som arbetar på RMV:s rättsgenetiska laboratorieenhet i Linköping.

Den som leder programmet och ställer frågorna är John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker.  

 

Rättsmedicin i andra länder

Svensk rättsmedicin består av en väl tilltagen yrkeskår av specialistläkare och rättsmedicinska assistenter. Det finns tillgång till modern medicinsk utrustning och den rättsmedicinska forskningen är i framkant och i samklang med ett rättsmedicinskt centrum för metodutveckling. 

Så ser det inte ut överallt i världen, vilket är ämnet för det här avsnittet som handlar om: Rättsmedicin i andra länder, en jämförelse med Sverige.

Medverkande är två specialister i rättsmedicin, tillika rättsläkare vid rättsmedicin i Göteborg. Calle Winskog som bland annat har arbetat på Barbados, Australien, Fiji och Nya Zeeland och Michele Bentz, som har utbildat sig och jobbat i Sydafrika, ett land som är drabbat av kriminalitet på en helt annan nivå än vi är vana vid.

Den som leder programmet och ställer frågorna är John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker.  

   

Riskbedömning av livstidsdömda

Idag sitter cirka 200 personer dömda till livstids fängelse på våra anstalter.
 
När en livstidsdömd avtjänat tio år av sitt straff kan personen ansöka om att få fängelsestraffet omvandlat till ett tidsbestämt straff. 

Ett av de underlag som domstolen då använder är Rättsmedicinalverkets bedömning av risken för att den sökande återfaller i brottslighet.
Den rättspsykiatriska verksamheten på Rättsmedicinalverket ansvarar för att göra en riskutredning av den sökande.

I det här programmet möter du Tobias Lihoff psykolog och Daniel Karlberg forensisk socialutredare som berättar om hur riskutredningen går till. 
Den som leder det här programmet heter Johan Göransson och ljudtekniker är John Henzlert.

Rättspsykiatri förr och nu

Den som har begått brott i Sverige kan behöva genomgå en rättspsykiatrisk undersökning. Syftet är att ta reda på om personen har en allvarlig psykisk störning. Undersökningen vilar på en vetenskaplig grund och undersökningsteamet använder beprövade metoder.

Så har det inte alltid varit. Det fanns en tid inom svensk utredande rättspsykiatri då den som undersöktes etik, moral, energinivå, drogvanor och i vissa fall till och med kroppslig hållning kunde spela en stor vikt för utfallet av undersökningen.

Mer om svensk rättspsykiatri förr och nu vet avsnittets expert rättspsykiater Marianne Kristiansson, med tusentals rättspsykiatriska undersökningar under bältet. Marianne är specialistläkare i bland annat rättspsykiatri, överläkare och professor fram till hösten 2023 och därefter professor emerita med anknytning till Karolinska institutet. Marianne, har arbetat inom svensk rättspsykiatri i drygt 45 år och har upplevt hela professionaliseringen av sin profession.  

Den som leder programmet och ställer frågorna är John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker.  

Våld i nära relation

Av 2021 års anmälda misshandelsbrott mot vuxna kvinnor, begicks drygt 80 procent av en bekant. Motsvarande siffra för vuxna män var 42 procent.

I den nationella trygghetsundersökningen uppger 7,6 procent av kvinnorna att de utsattes för hot under år 2021.

Våld i nära relation är ett samhällsproblem vars konsekvenser drabbar kvinnor hårdast. Förutom fysiska skador från våldet drabbas utsatta av stress och psykisk ohälsa av både fysiskt våld och psykisk terror.

Det här avsnittet handlar om våld i nära relation. De experter som medverkar berättar om hur våldet ser ut, hur det drabbar och vad den moderna forskningen säger. 

Medverkande experter är Lydia Kahn, rättsläkare vid Rättsmedicinalverket, Shilan Caman, beteendevetare och forskare i ämnet våld i nära relation vid Karolinska institutet och vid Polismyndigheten, samt Mariana Dufort, forskare i ämnet våld i nära relation vid Karolinska institutet.

Den som leder programmet och ställer frågorna är John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker.

Rättsodontologi

En människas fingeravtryck är helt unika vilket polisen började utnyttja för att hitta den skyldige redan i slutet av 1800-talet. Men en människas munhåla och tänder är lika unika. Därför kan rättstandläkaren, eller rättsodontologen som är den egentliga titeln, identifiera okända avlidna genom att studera just munhåla och tänder.

I Sverige är det också i första hand tänder och munhåla som avslöjar en okänd persons identitet.

Hur rättsodontologen arbetar, det kommer du som lyssnare att i detalj få veta i det här avsnittet.

Med oss har vi Rebecca Gahn och Olof Holm, båda rättsodontologer vid Rättsmedicinalverket (RMV).

Den som leder programmet och ställer frågorna är John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker, och vi arbetar båda på Rättsmedicinalverket.  

Psykopati och psykopatiska drag

I det här avsnittet reder vi ut vad psykopati är, vad som kännetecknar en psykopat och hur du ska hantera en sådan person i din närhet.

Psykopati är en typ av personlighetssyndrom som kan få människor att begå vad de flesta klassar som omänskliga handlingar. Konsekvensen blir ofta att vägen som psykopaten vandrar genom livet kantas av krossade relationer och möten som har förstört livet för medmänniskor. Psykopatens liv består av många bekanta men få nära vänner.         

Experten i det här avsnittet är Katarina Howner, docent och specialist i rättspsykiatri vid Rättsmedicinalverket. Hon forskar på psykopati och psykopatiska drag.

Programledare: John Henzlert, kommunikatör Rättsmedicinalverket.
Producent: Johan Göransson, kommunikatör Rättsmedicinalverket.
Ljudtekniker och klippning: Johan och John.

DNA idag och i framtiden

Utvecklingen inom vetenskapsfältet DNA-analys går snabbt framåt. Rättsgenetikens uppdragsgivare, till exempel polisen och rättsmedicin, får allt säkrare hjälp i brottsfall, identifieringsärenden och dödsfallsutredningar.

Poddavsnitt 15 handlar om vilka svar som blir möjliga att ge med framtida DNA-analyser och hur dessa kommer att bli ett allt viktigare verktyg för rättskedjan.

Den som lyssnar får bland annat veta mer om det senaste tillägget av rättsgenetiska analyser som Rättsmedicinalverket kan hjälpa polisen med, det handlar då om rättsgenetiska uppslag. Avsnittet tar också upp hur plötsliga och oklara dödsfall med hjälp av en DNA-analys kan ge svar på dödsorsaken. Vi berättar även om vad användandet av släktdatabaser kan betyda i en brottsutredning och vad epi-genetik är för något.

Specialister: Cajsa Älgenäs, enhetschef rättsgenetiken, Daniel Kling, forskare och handläggare på rättsgenetiken, Andreas Tillmar, forskare och handläggare på rättsgenetiken.

Programledare: John Henzlert, kommunikatör Rättsmedicinalverket.
Producent: Johan Göransson, kommunikatör Rättsmedicinalverket.
Ljudtekniker och klippning: Johan och John.